Blog

Acetyl L-Karnitin: En naturlig nyckelspelare för mitokondriernas energibildning

Fungera

Acetyl L-Carnitine (ALC) är en esterform av aminosyran L-Carnitine (LC), som båda finns i alla kroppens celler. Namnet ”karnitin” kommer från det latinska namnet på kött då de är vanligast i våra muskelceller, speciellt de muskler som använder fett som bränsle. (1).

Enzymer i kroppen kan snabbt omvandla LC till ALC i kroppen (och vice versa) beroende på cellens metaboliska behov (2). Därför används ALC och LC synonymt hädanefter. I tilläggsform används ALC oftast då det är den variant av karnitin som absorberas bäst i mage och tarm samt lätt passerar blod-hjärnbarriären (2).

ALC spelar en nyckelroll i cellernas energiproduktion, bland annat genom att transportera långa fettsyror till mitokondrierna i cellerna så att de kan producera energi. Dessutom förbättrar ALC transporten av restprodukter från cellerna och förhindrar att de ackumuleras och blir giftiga. (1).

ALC har också visat sig påverka cellens förbränning av kolhydrater för energi- och glukosmetabolism. Detta har lett till flera teorier om hur ämnet kan påverka en av våra största sjukdomar, det vill säga det metabola syndromet och specifik fetma. Sammanfattningsvis är ALC ett mångsidigt och naturligt kosttillskott med små risker för biverkningar. (2).

Karnitin är oväsentligt hos friska människor, det vill säga kroppen bildar själva ämnet genom en biosyntes av lysin och metionin i levern. Utöver det karnitin som produceras i kroppen får vi små mängder genom kosten. (1). I livsmedel finns det främst köttprodukter som biff, lever, fisk, fågel och mjölk. Generellt kan man säga att ju rödare kött desto mer. I en varierad kost får man i sig mellan 60-180 mg per dag, men som vegetarian betydligt mindre (10-12mg). (1). Det finns två typer av LC-brister, den första är genetisk som ofta visar sig runt fem års ålder på grund av muskelsvaghet eller hjärtproblem. Den andra orsaken beror på olika sjukdomstillstånd som njur- eller leversjukdom som minskar upptaget eller ökar utsöndringen. I dessa fall tillsätts karnitin som ett komplement för att bota. (1). För lågt intag av dess beståndsdel lysin och metionin har också visat sig orsaka brist på karnitin, där vegetarianer och veganer löper ökad risk. Värt att nämna är att bildandet och upptaget främjas av bland annat C-vitamin. (1). Risken för brist ökar också med åldern då flera studier har visat att mängden karnitin i vår kropp minskar när vi blir äldre (2).

Karnitin fullbordar det sista steget i cellens omvandling av fett till energi. På grund av dess centrala roll i fettförbränningen har mängder av forskning gjorts om huruvida kosttillskott kan förbättra utnyttjandet av fett som energikälla och därmed utöka uthålligheten i fysisk aktivitet och förbättra prestationsförmågan.

En dubbelblind cross-over-studie undersökte den maximala prestandan hos 10 måttligt tränade män som fick 2g LC 1 timme före ett cykeltest. Forskarna i studien fann att LC avsevärt förbättrade maximal syreupptagningsförmåga och maximalt producerade kraft vid det högsta intensitetsintervallet. (3). Således visades försökspersonen förbättra deltagarnas prestanda på testcykeln jämfört med placebogruppen.

Angående återhämtning publicerades en sammanfattande litteraturstudie (4) 2018. Den fann att LC förbättrar återhämtningen efter träning genom att minska antalet fria radikaler och andra markörer för cellskador genom att öka blodtillförseln och syre till den skadade vävnaden. Sammanfattningen nämner till exempel en inkluderande studie där äldre försökspersoner (55-70 år) som fått ALC-tillskott uppvisade ökad muskelmassa tillsammans med minskad fysisk och mental trötthet. (4)

.Studier på äldre vuxna visade vidare att intag av L-karnitin kan leda till ökad muskelmassa åtföljd av minskad kroppsvikt och minskad fysisk och mental trötthet (4). En annan dubbelblind cross-over-studie utförd på 110 idrottare inom olika uthållighetsidrotter visade tydliga positiva effekter hos dem som fick tillskott jämfört med placebo, både efter en dos och efter tre veckors kontinuerlig LC-administrering. Effekterna de fick var bland annat bättre fysisk prestation, muskelsammandragning, uthållighet och syreupptagningsförmåga. De positiva effekterna tillskrevs bättre utnyttjande av fettsyror som bränsle i cellerna. Författarna ger till och med rekommendationen att elitidrottare bör ta LC som prestationshöjande tillägg. (5)

Trots dessa positiva studier är bevisen för ALC:s effekt på prestanda inte helt konsekventa och mer forskning behövs. Enligt en översikt från 1998 (6) tror forskarna att inkonsekvensen i ALC-prestandaresultat som ett komplement beror på svårigheten att genomföra och utforma kontrollerade studier. För att läsa mer och få en nyanserad bild av ALC:s påverkan på prestanda rekommenderar jag att läsa den sammanfattande artikeln jag hänvisar till i (6).

Aging

Åldrande är associerat med nedsatt funktion i mitokondrierna, och karnitinnivåer har också visat sig minska i celler med åldern. (1). I en studie på unga och gamla råttor kompletterade med ALC med liponsyra (en antioxidant) visades att den åldersrelaterade försämrade funktionen hos mitokondriella membranet delvis kunde återställas. Samma studie visade också att råttorna ökade den cellulära ämnesomsättningen i mitokondrierna och att de fick en minskad oxidativ stress. Tillskotten hade störst effekt på de äldre råttorna. Intressant nog såg de också ökad rörelse och ämnesomsättning i båda grupperna. (7). Tyvärr finns det inga liknande studier om dess åldersdämpande effekt på människor för närvarande. En annan intressant observation som gjorts i flera studier är att det har visat sig att tillägg av ALC till äldre leder till minskad depression (2).

Cancer När det gäller cancer är det framför allt ALC:s lindrande effekt på biverkningar av cancerbehandlingar som har undersökts. Det prestigefyllda Memorial Sloan Kettering Cancer Center skriver på sin hemsida att cancerpatienter med högre nivåer av karnitin i blodet generellt är mer funktionella och har högre energi än de med låga nivåer. (10). Det finns flera studier där cancerpatienter som får cytostatika eller strålbehandling och som upplever svår trötthet också har visat sig ha låga nivåer av karnitin (1). Till exempel, i en studie där deltagarna fick 4g LC per dag i 7 dagar, upplevde de flesta (45 av 50) ett förbättrat tillstånd (baserat på ett frågeformulär) när karnitinnivåerna återställdes till normala nivåer. (11). Det finns också indikationer på att tillskott av ALC förbättrar cancerpatienters näringsstatus, vilket visades i en studie gjord på patienter med pankreascancer. Det behövs mer forskning om ämnets effekt på cancer, eftersom det också har gjorts en del forskning utan resultat. (10). Diabetes typ 2 Insulinresistens i samband med typ-2-diabetes tros bero på en brist på fettsyraoxidation i musklerna, vilket har lett till en hypotes att dysfunktionella mitokondrier bidrar till tillståndet. Därmed har ökad fettinlagring i muskelmassan blivit en markör förknippad med typ-2-diabetes. (1). Viss forskning tyder på att tillskott av LC ökar insulinkänsligheten hos typ-2 diabetiker, vilket därmed skulle kunna lindra sjukdomen (10). Teorierna om varför sträcker sig från att visa en minskad mängd fett i musklerna till en sänkt mängd glukos i blodet genom ökad fettoxidation i cellerna. (1). En annan studie (12) på både friska individer och typ-2 diabetespatienter fann att tillskott av ALC och LC ökade fettoxidationen i cellerna och sänkte blodsockernivåerna. Forskarna förklarar effekten genom karnitinets förmåga att fungera som en ”skyttel” och transportera fettsyror genom cellmembranet för att tillgodose energibehovet. Sammanfattningsvis är både L-karnitin och ALC effektiva för att förbättra insulinmedierat glukosavfall antingen hos friska försökspersoner eller hos typ 2-diabetespatienter (12). ALC har också visat sig ha positiva effekter på lindring av nervsmärta hos diabetespatienter. I en multicenterstudie där försökspersonerna antingen hade diabetes typ 1 eller typ 2 och upplevde nervsmärta togs 3 g ALC per dag under ett helt år. Resultatet var att dessa hade signifikant minskad nervsmärta och förbättrad vibrationskänslighet. (13).

Fertilitet

Det har visat sig att mängden karnitin i spermier är direkt relaterad till mängden spermier och spermiernas förmåga att röra sig (1), därför har teorier uppstått om att ämnet skulle kunna förbättra manlig fertilitet. I en randomiserad och dubbelblind tvärsnittsstudie fick 100 infertila män 2g LC per dag eller placebo-piller. Studien följde ett protokoll där 2 månaders intag följdes av en 2 månaders tvättperiod, sedan upprepades samma cykel och deltagarnas sperma analyserades på nytt. Gruppen som fick LC visade sig ha spermier med avsevärt förbättrad kvalitet och bättre rörelseförmåga. (14). Den positiva effekten på fertiliteten tros bero på ökad mitokondriell fettoxidation som ger spermierna mer energi, tillsammans med en minskad celldöd i testiklarna. Även om flera studier visar positiva resultat är det viktigt att poängtera att det även finns studier på infertila män som inte har visat signifikanta effekter och att fertilitetsområdet behöver utredas mer. (1). Tyvärr har jag inte hittat några studier om hur karnitin påverkar fertiliteten hos kvinnor.