Blog

Munhälsan och din hälsa: En nyckel till ett längre och vitalare liv

Munhälsan är inte bara en fråga om ett vackert leende – den kan ha en betydande inverkan på din övergripande hälsa och hur länge du lever. Forskning visar att det finns hundratals olika bakteriekulturer i munnen och dålig munhälsa är kopplad till en rad systemiska sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, respiratoriska infektioner. Dessutom kan dåligt bevarade tänder i hög ålder kopplas till ökad risk för kognitiv nedsättning och högre dödlighet (Saito et al., 2020). Att ta hand om dina tänder och tandkött kan därför ge ett viktigt bidrag till ett friskare och mer vitalt liv.

Varför är munhälsan så viktig?
Munnen är en port till resten av kroppen. Bakterier och inflammatoriska processer i munhålan kan spridas och påverka andra organ och vävnader (Katz et al., 2017). Genom att hålla munhälsan i gott skick kan du inte bara förebygga karies och tandlossning, utan också minska risken för mer omfattande hälsoproblem på sikt.

Munhälsa och åldrande
Dålig munhälsa, såsom tandlossning och kroniska tandköttsinfektioner, har kopplats till processer som kan påskynda åldrandet och öka risken för åldersrelaterade sjukdomar (Jung et al., 2021). Exempelvis kan kronisk inflammation i munnen bidra till åldersrelaterade förändringar på cellnivå.

Tänder, tandkött och hjärnan
Forskning har visat att individer med få kvarvarande tänder i hög ålder löper större risk för kognitiv nedsättning och kortare livslängd (Saito et al., 2020). Genom att behålla god munhälsa kan du alltså indirekt stödja din hjärnhälsa och mentala skärpa på längre sikt.

Åldrandets kännetecken och munhälsa
Kronisk oral inflammation kan påverka flera av de processer som driver åldrandet:

• Cellulär senescens: Kronisk inflammation kan påskynda cellernas åldrandeprocess.
• Genomisk instabilitet: Infektioner och inflammation kan öka risken för DNA-skador, vilket påverkar cellernas genetiska stabilitet (Ochiai et al., 2019).

Munhålans mikrobiom och näsandning
Nyare forskning belyser hur den bakterieflora som etableras i munnen från tidig ålder kan ha långtgående effekter på hela kroppens mikrobiom. Det handlar inte bara om vilka bakterier som frodas, utan även om hur vi andas och vilka produkter vi använder i munnen:

• Balansen i munhålans bakteriekultur:
  En mångsidig och balanserad bakterieflora i munnen kan stödja både matsmältning och immunförsvar. Men en konstant överanvändning av starkt bakteriedödande munskölj kan störa denna flora genom att slå ut även de goda bakterierna. När den naturliga balansen rubbas kan det i sin tur bidra till mer inflammation, tandköttsproblem och ökad känslighet för karies.
• Näsandning kontra munandning:
  Munhålan är känslig för uttorkning och snabb temperaturväxling. Att andas genom munnen kan torka ut slemhinnor och rubba pH-balansen, vilket kan leda till överväxt av mindre önskvärda bakterier och sämre immunförsvar lokalt.
  Genom att i större utsträckning andas genom näsan – som har ett naturligt filtreringssystem och luftfuktande funktion – kan munhålan skyddas bättre. Detta bidrar till att gynna en stabil oral mikrobiom och minskar risken för obalanser, sår och annan problematik i munnen.

Läs mer om detta här eller se video nedan:

Tips för bättre munhälsa

• Borsta tänderna två gånger om dagen: Minst två minuter per gång, hjälper till att avlägsna plack.
• Använd Xylitol tuggummi efter varje måltid: Fördelar med sockerfritt tuggummi är att tuggandet stimulerar saliv och att xylitol och sorbitol har bakteriehämmande effekt. Xylitol konkurrerar med socker som föda för S mutans (Streptococcus mutans är den bakterie som är den ledande orsaken till karies) men utan att ge mjölksyra. Xylitol hämmar också S mutans bindning till tänderna.
• Rengör tungan med tungskrapa dagligen:  Genom att använda en tungskrapa (i stål) förbättras bakteriekulturen väsentlig i munnen.
• Regelbundna tandläkarbesök: Minst en gång per år för kontroll och rengöring. Tidig upptäckt av problem förebygger större ingrepp senare.
• Använd tandtråd eller mellanrumsborste: Hjälper till att ta bort plack där tandborsten inte når.
• Begränsa socker och syra: Socker och sura livsmedel kan skada emaljen. Vänta med att borsta direkt efter sura intag så att emaljen hinner återhämta sig.
• Undvik tobak: Rökning ökar risken för munhålecancer och tandlossning.
• Drick vatten: Hjälper till att skölja bort matrester och främja salivproduktionen.
  
• Var försiktig med munskölj: Om du väljer munskölj, använd mildare varianter och undvik att slå ut för mycket av den goda bakteriefloran. Överdriven användning kan rubba munhålans naturliga balans.
• Fokusera på näsandning: Att andas genom näsan istället för munnen kan gynna luftvägarnas naturliga skydd och bidra till en stabil oral bakterieflora. Detta minskar även uttorkningen i munnen, vilket är viktigt för att behålla ett optimalt pH-värde och minska bakterieangrepp. Testa att tejpa munnen nattetid för att öka på näsandningen.

Sammanfattning
Munhälsan spelar en större roll för din allmänna hälsa än du kanske tror. En välbevarad munhygien kan inte bara skydda dina tänder och ditt tandkött, utan också minska risken för allvarliga hälsoproblem och potentiellt bidra till ett längre, friskare liv. Nyare forskning visar dessutom hur känslig munhålans bakterieflora är för både munsköljningar och andningssätt. Genom goda rutiner – som regelbunden tandborstning, tandtråd, varsam munsköljning och näsandning – kan du ge din kropp ett bättre utgångsläge för långsiktig hälsa.

Referenser:
Axe, J. (2023). Oral Microbiome: 9 Steps to Restore a Healthy Oral Environment.

Genco, R. J., Borgnakke, W. S., & Chapple, I. L. (2020). Oral health and its impact on general health: the view of the World Federation of Public Health Associations. Community Dental Health, 37(4), 217-220.

Jung, Y. S., Lee, J. W., Choi, Y. H., Lee, Y. J., & Cho, Y. S. (2021). Oral health and aging: a review. Geriatrics & Gerontology International, 21(4), 273-280.

Katz, J., Sambandam, V., Wu, J., Hwang, D., Liu, Y., & Newman, M. (2017). Inflammation and periodontal disease: a review. Journal of Periodontology, 88(1), 12-28.

Ochiai, K., Ohta, K., Hamasaki, T., & Hasegawa, H. (2019). Poor oral hygiene as a risk factor for oral cancer among women with low socioeconomic status: a nested case-control study. BMC Cancer, 19(1), 1256.

Saito, T., Murakami, S., Shimazaki, Y., Matsumura, K., & Saito, H. (2020). Relationship between remaining teeth at 80 years of age and cognitive impairment, depressive symptoms, and mortality. Geriatrics & Gerontology International, 20(2), 129-134.